När jag får frågan hur blir man professor i Sverige är det korta svaret att en doktorsexamen bara är början. Vägen kräver både självständig forskning, dokumenterad pedagogisk skicklighet och ofta många år av handledning, publicering och akademiskt ansvar. Här går jag igenom utbildningsvägen, de formella kraven och vad som faktiskt brukar avgöra vem som får en professur.
Professur kräver mer än en doktorsexamen
- Doktorsexamen är den vanliga akademiska grunden, men räcker inte ensam.
- Du behöver visa både vetenskaplig och pedagogisk skicklighet.
- Forskningsmeriterna ska normalt vara tydligt starkare än det som krävs för docentkompetens.
- Handledarmeriter, externa forskningsanslag och publiceringar väger ofta tungt.
- Varje universitet och fakultet bestämmer många av de lokala bedömningskriterierna.
Den akademiska vägen börjar långt före professorsstolen
En vanlig väg börjar med en kandidat- och masterutbildning, fortsätter med forskarutbildning och leder därefter till tjänster som postdoktor, biträdande lektor eller universitetslektor. Det finns ingen enda karriärmall, men nästan alla som blir professor har byggt upp en tydlig profil inom ett avgränsat forskningsområde.
För att bli antagen till forskarutbildning krävs normalt en examen på avancerad nivå eller minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå. En doktorsexamen omfattar vanligtvis fyra års heltidsstudier, alltså 240 högskolepoäng, men anställningen kan förlängas vid exempelvis undervisning, sjukfrånvaro eller föräldraledighet.
| Steg | Vad det innebär | Ungefärlig omfattning |
|---|---|---|
| Grundutbildning | Kandidat och ofta master eller motsvarande yrkesexamen | Vanligen 3-5 år |
| Doktorand | Forskarutbildning, kurser och doktorsavhandling | Ofta 4 år heltid |
| Postdoktor eller forskartjänst | Fördjupad forskning och mer självständiga projekt | Varierar mycket |
| Lektor eller biträdande lektor | Kombination av forskning, undervisning och handledning | Varierar mellan lärosäten |
| Professor | En senior läraranställning med stort vetenskapligt och pedagogiskt ansvar | Efter individuell prövning |
Räknat från universitetets början innebär den formella utbildningsvägen alltså ofta minst nio år. I praktiken tar det vanligtvis längre tid att bygga den självständighet och bredd som krävs för en professur. Jag tycker att det är viktigt att vara realistisk här: titeln är sällan resultatet av ett enskilt genombrott, utan av meriter som har utvecklats över lång tid.
De formella kraven för att anställas som professor
Enligt högskoleförordningen ska den som anställs som professor ha visat vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. Inom konstnärlig verksamhet bedöms konstnärlig skicklighet i stället för vetenskaplig. Den pedagogiska delen ska prövas med lika stor omsorg som forskningen.
Det betyder att en imponerande publikationslista inte automatiskt räcker. Universitetet bedömer också om du kan planera och genomföra undervisning, handleda studenter och doktorander samt utveckla utbildningens kvalitet.
Det finns inte en nationell poänggräns som säger exakt hur många artiklar, anslag eller undervisningstimmar du måste ha. Varje universitet och fakultet fastställer egna kriterier, ofta med hänsyn till ämnets traditioner. Kraven kan därför se olika ut inom exempelvis medicin, juridik, teknik och humaniora.
Docent är en vanlig milstolpe, men inte ett lagkrav
Docentur är normalt en lokal akademisk kompetensprövning, inte en egen anställningsform. Den visar att forskaren har utvecklat självständighet efter doktorsexamen och ofta även skaffat pedagogisk erfarenhet.
Att vara docent är ändå inte ett absolut nationellt krav för att bli professor. I praktiken fungerar docentkompetens ofta som en lägsta jämförelsenivå. Professorskandidaten förväntas vanligtvis ha mer omfattande, självständiga och strategiskt betydelsefulla meriter än den som söker docentur.
Vetenskapliga meriter som gör skillnad
Vetenskaplig skicklighet handlar inte bara om hur mycket du har publicerat, utan om kvaliteten, självständigheten och betydelsen i arbetet. Bedömare tittar på om du driver egna forskningsfrågor, utvecklar en tydlig forskningslinje och bidrar med resultat som andra forskare använder.
Vanliga delar i bedömningen är:
- granskade vetenskapliga publikationer med tydlig individuell insats
- en egen och sammanhängande forskningsprofil
- erfarenhet av att söka och få externa forskningsanslag
- nationella och internationella forskningssamarbeten
- uppdrag som sakkunnig, opponent eller ledamot i betygsnämnd
- handledning av doktorander och andra forskarstuderande
- förmåga att leda forskningsprojekt eller forskargrupper.
Det som ofta missförstås är att många medförfattarskap inte alltid väger tyngre än några få arbeten där din självständighet är tydlig. Jag skulle därför tidigt dokumentera vilken roll du haft i varje projekt, vilka idéer du utvecklat och vilka resultat som kan kopplas till ditt eget ansvar.
Externa anslag är inte ett formellt krav överallt, men de visar att andra kvalificerade bedömare tror på din forskning. För en framtida professor blir förmågan att bygga finansierade projekt dessutom viktig eftersom professuren ofta innebär ansvar för både människor, budget och forskningsmiljö.
Pedagogisk skicklighet väger lika tungt
För att bli professor behöver du kunna visa mer än att du har undervisat ibland. Pedagogisk skicklighet bedöms genom hur du planerar, genomför, utvärderar och utvecklar undervisning på olika nivåer.
Meriter som ofta spelar roll är undervisning på grundnivå och avancerad nivå, kursansvar, examination, handledning av examensarbeten samt undervisning och handledning på forskarnivå. Det är också en fördel att kunna visa hur du har förbättrat en kurs eller använt pedagogisk forskning för att lösa ett konkret problem.
Många lärosäten kräver eller rekommenderar högskolepedagogisk utbildning på omkring 15 högskolepoäng. Lokala regler kan dessutom kräva forskarhandledarutbildning eller motsvarande erfarenhet.
Läs också: Newton utbildningar - Välj rätt för din karriärutveckling
Bygg en pedagogisk portfölj
En pedagogisk portfölj gör det lättare för sakkunniga att bedöma kvaliteten i din undervisning. Beskriv inte bara vilka kurser du haft, utan också studentgrupper, examinationsformer, ditt ansvar och vilka resultat förändringarna gav.
Jag brukar se tre frågor som särskilt användbara när meriterna ska sammanställas: Vad gjorde jag? Varför valde jag den metoden? Vad blev bättre för studenterna? Den typen av reflektion skiljer en genomtänkt pedagogisk merit från en enkel lista över undervisningstimmar.
Du kan nå professuren genom anställning eller befordran
Det finns i huvudsak två vägar. Den ena är att söka en utlyst professur vid ett universitet. Den andra är att som universitetslektor ansöka om befordran till professor, om lärosätets regler tillåter det och du uppfyller kraven.
| Väg | Så fungerar den | Vad du behöver tänka på |
|---|---|---|
| Utlyst professur | Du konkurrerar med andra sökande till en specifik tjänst | Din profil måste passa ämnet och anställningens inriktning |
| Befordran | Du prövas mot lokala kriterier vid det egna lärosätet | Det krävs ofta lektorsanställning och omfattande dokumenterade meriter |
| Kallad professor | Ett lärosäte kan kalla en person när anställningen är särskilt betydelsefull | Det är en särskild process och ingen genväg för den som saknar meriter |
Vid en professorstillsättning hämtas normalt ett sakkunnigutlåtande in. Sakkunniga jämför de sökandes vetenskapliga och pedagogiska skicklighet mot anställningens profil. Därför är det inte alltid den mest meriterade personen i allmänhet som får tjänsten, utan den vars erfarenhet passar bäst för den aktuella professuren.
Den som siktar på en befordran bör läsa fakultetens kriterier flera år i förväg. Det är vanligt att kraven omfattar aktiv doktorandhandledning, dokumenterad undervisning på flera nivåer, högskolepedagogisk utbildning, forskningsledning och förmåga att bidra till lärosätets utveckling.
Så planerar du vägen utan att fastna i fel meriter
Börja med att välja ett ämnesområde där du faktiskt vill arbeta länge. Därefter blir det lättare att hitta en forskarutbildning, en handledare och en forskningsmiljö som ger dig rätt förutsättningar. En stark miljö kan vara viktigare än lärosätets namn, särskilt om du får chans att publicera, undervisa och ta ansvar.
- Studera mot avancerad nivå och välj uppsatsämnen som kan utvecklas till forskning.
- Sök doktorandtjänster där projektet ger både metodträning och möjlighet till självständiga bidrag.
- Dokumentera allt, från undervisning och handledning till konferenser, anslag och projektansvar.
- Bygg en egen forskningsprofil i stället för att enbart arbeta som medförfattare i andras projekt.
- Ta pedagogiska uppdrag tidigt och komplettera med högskolepedagogisk utbildning.
- Be om återkoppling från seniora forskare innan du söker docentur, lektorat eller professur.
Ett vanligt misstag är att vänta med pedagogiska meriter tills en professur blir aktuell. Då kan det vara svårt att i efterhand visa kvaliteten i undervisningen. Ett annat är att jaga antal publikationer utan att bygga självständighet, handledning och forskningsledning, som ofta blir avgörande på senior nivå.
Det viktigaste att ta med sig på vägen mot professur
Den som vill bli professor behöver tänka långsiktigt och balansera tre delar: forskning, undervisning och akademiskt ansvar. Doktorsexamen öppnar dörren till forskarkarriären, men professuren kräver att du senare kan visa att du både utvecklar kunskap och hjälper andra att utvecklas.
Det klokaste nästa steget är att läsa anställningsordningen för den fakultet där du vill arbeta och jämföra den med ditt eget CV. Då ser du snabbt vilka meriter som redan är starka och vilka du behöver bygga upp under de kommande åren.
