När gymnasievalet ska göras räcker det sällan att bara jämföra programnamn och antagningspoäng. Ingrid Segerstedts gymnasium i Göteborg har en tydlig profil kring samhällsfrågor, journalistik, mänskliga rättigheter och juridik, vilket gör skolans inriktning viktig att förstå innan du söker. Här går jag igenom skolans bakgrund, program, undervisningsform, antagningsnivåer och vilka elever som sannolikt trivs bäst där.
Det viktigaste om skolan och gymnasievalet
- Profilen bygger på samhällsfrågor, demokrati, internationella relationer, medier och juridik.
- Två nationella program erbjuds med totalt fyra profilerade utbildningsvägar.
- År 1 är gemensamt på samhällsprogrammet innan eleverna väljer inriktning.
- 2025 års reservantagning låg på 240,0 poäng för ekonomi och 247,5 för samhäll.
- Skolan drivs av en stiftelse utan privata vinstintressen och ligger vid Heden i centrala Göteborg.
Vad står skolan för och varför heter den så
Skolan startade år 2000 på initiativ av lärare som ville skapa en mindre gymnasieskola med tydlig samhällsvetenskaplig profil. Den drivs av en stiftelse utan vinstintresse, vilket innebär att eventuella överskott ska gå tillbaka till verksamheten. För mig är det en viktig uppgift, eftersom huvudmannens form ofta påverkar hur skolan beskriver sina prioriteringar och sitt långsiktiga arbete.
Namnet syftar på journalisten, politikern och människorättsförkämpen Ingrid Segerstedt-Wiberg, som levde mellan 1911 och 2010. Hon tog ställning mot nazism, rasism och intolerans och arbetade för fred, frihet och jämlikhet. Det är alltså inte bara ett namn på fasaden, utan en värdegrund som går igen i skolans ämnesval och arbetssätt.
Verksamheten finns på Södra vägen 25, nära Heden i Göteborg. Skolan beskriver sig som en mindre friskola med omkring 380 elever. Den storleken kan ge kortare vägar mellan elev, lärare och skolledning, men den passar inte automatiskt alla. Den som vill ha ett mycket stort skolutbud eller många parallella klasser bör jämföra med större gymnasier.
Programmen ger en tydlig väg från bredd till profil
Utbildningsutbudet består av Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet. Det som skiljer skolan från ett mer traditionellt upplägg är att programmen har tydliga teman som kopplar ihop gymnasiekurserna med samhällsfrågor och framtida studier.
| Program | Inriktning | Passar dig som vill |
|---|---|---|
| Samhällsvetenskap | Europa och världen | Fördjupa dig i internationella relationer, EU, FN, krig, fred och utvecklingsfrågor. |
| Samhällsvetenskap | Journalistik och samhälle | Arbeta med medier, kommunikation, skrivande och samhällsanalys. |
| Samhällsvetenskap | Identitet och mångfald | Studera beteendevetenskap, identitet, kultur och frågor om inkludering. |
| Ekonomi | Rättvisa och diplomati | Kombinera ekonomi med juridik, internationella frågor och mänskliga rättigheter. |
På samhällsprogrammet läser eleverna en gemensam bas under första året och väljer profil under våren i årskurs 1. Fördelen är att du får tid att känna efter innan valet blir definitivt. Jag tycker att det är klokt, särskilt för elever som vet att de gillar samhällsämnen men ännu inte kan avgöra om medier, beteendevetenskap eller internationella frågor lockar mest.
Ekonomiprogrammet har juridisk inriktning, vilket gör det mer specialiserat än många andra ekonomiprogram. Den som främst vill läsa företagsekonomi, entreprenörskap och marknadsföring bör därför kontrollera kursplanen noggrant innan ansökan.
Så kan undervisningen märkas i vardagen
Skolans arbetssätt bygger bland annat på projekt, rollspel, ämnesövergripande teman och elevinflytande. Det kan exempelvis innebära att en internationell konflikt analyseras genom samhällskunskap, historia, språk och muntlig presentation i stället för att varje ämne behandlar frågan helt separat.
Det upplägget passar ofta elever som vill diskutera, skriva, presentera och koppla teori till verkliga samhällsfrågor. Samtidigt kräver det eget ansvar. Den som helst vill plugga genom korta, tydliga uppgifter med minimalt grupparbete kan uppleva undervisningen som mer krävande än väntat.
Min bedömning är att skolans största styrka ligger i sammanhållningen mellan profil och undervisning. Frågor om demokrati, medier och rättvisa blir inte bara dekoration i skolans kommunikation, utan återkommer i flera utbildningsvägar. Effekten blir bäst för den elev som faktiskt är nyfiken på ämnena, inte för den som bara söker en skola med gott rykte.
Antagningspoäng och behörighet inför valet
För högskoleförberedande program krävs godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik samt godkänt i ytterligare minst nio ämnen. Meritvärdet från grundskolan kan som mest bli 340 poäng, och antagningsgränsen varierar från år till år beroende på söktryck och elevernas betyg.
Som konkret riktmärke låg den lägsta poängen i 2025 års reservantagning på 240,0 för ekonomiprogrammet och 247,5 för samhällsvetenskapsprogrammet. Det är inte en garanti för 2026. Antagningsgränsen kan både stiga och sjunka, och reservantagningen kan ge andra siffror än den första slutliga antagningen.
| Det du bör kontrollera | Varför det spelar roll |
|---|---|
| Senaste antagningspoäng | Ger ett riktmärke för hur konkurrensen ser ut, men ska inte tolkas som en fast gräns. |
| Behörighet till programmet | Ett högt meritvärde räcker inte om något behörighetsämne saknas. |
| Resväg till Södra vägen | En lång daglig pendling påverkar energi, studietid och skolvardag. |
| Faktiskt kursutbud | Individuella val och fördjupningar kan ändras beroende på lärare, schema och elevunderlag. |
Jag rekommenderar att du använder tidigare antagningspoäng som ett planeringsverktyg, inte som ett löfte. Lägg gärna skolan högt i ansökan om den passar dig, men kombinera med alternativ där ditt meritvärde ger bättre marginal.
Vem trivs sannolikt bäst här
Skolan är särskilt intressant för elever som vill förstå hur samhälle, politik, medier och juridik hänger ihop. Den kan passa dig som funderar på högskolestudier inom exempelvis statsvetenskap, juridik, journalistik, psykologi, internationella relationer eller kommunikation.
- Du uppskattar diskussioner och vill kunna motivera dina åsikter.
- Du är intresserad av demokrati, mänskliga rättigheter eller internationella frågor.
- Du vill ha en mindre skola där elevinflytande märks i vardagen.
- Du kan ta ansvar för större uppgifter, presentationer och projekt.
Det finns också begränsningar att väga in. En profilerad skola erbjuder inte alltid samma bredd av kurser och aktiviteter som ett stort gymnasium. Kontrollera därför vilka individuella val som verkligen erbjuds det läsår du söker, och fråga studie- och yrkesvägledaren hur skolan arbetar om du behöver extra stöd.
Vid ett öppet hus skulle jag själv fokusera på tre saker. Prata med elever om arbetsbelastningen, be om exempel på projekt och fråga hur valet av inriktning fungerar i praktiken. Den typen av svar säger ofta mer än skolans broschyr.
Det som kan avgöra om skolans profil blir rätt för dig
Det viktigaste är inte att skolan har en tydlig värdegrund, utan att den passar ditt sätt att lära. Om du vill kombinera högskolebehörighet med journalistik, internationella frågor, beteendevetenskap eller juridik är utbildningsvägarna ovanligt samlade på samma plats.
Om du däremot främst söker ett brett ekonomiprogram, många tekniska val eller en stor skolmiljö finns det sannolikt alternativ som passar bättre. Rätt gymnasieval handlar om matchningen mellan elev, program och arbetssätt, inte om att hitta den skola som verkar bäst på papperet.
Ta därför med dig tre frågor innan du skickar in ansökan: Vilket ämnesområde vill jag fördjupa mig i? Hur mycket eget ansvar trivs jag med? Och känns skolans samhällsprofil genuint intressant även när skolarbetet blir svårt? Om svaret är ja på alla tre har du en stark grund för att trivas.
