NTI Odenplan är en gymnasieskola för dig som vill kombinera teknik, kreativitet och en tydlig studiemiljö i centrala Stockholm. I den här genomgången går jag igenom vilka program som finns, hur vardagen fungerar, vad antagningsbilden säger och vad du bör kontrollera innan du bestämmer dig. Målet är att ge en rak bild av vad skolan faktiskt erbjuder, inte bara en snygg broschyrversion.
Det viktigaste i korthet för dig som jämför skolor
- Skolan ligger i Vasastan och är en av de större NTI-skolorna i Stockholm, men med en miljö som beskrivs som personlig.
- Tyngdpunkten ligger på IT, teknik, spel, design och digitalt skapande.
- Du kan välja mellan flera tydliga programspår, från teknik och el till estetisk media och spelutveckling.
- Meritvärdena varierar mellan programmen, och de senaste publicerade siffrorna visar att vissa utbildningar är mer konkurrensutsatta än andra.
- Öppet hus och prova-på-dag är de två bästa sätten att avgöra om skolan passar dig i praktiken.

Vad skolan faktiskt erbjuder i vardagen
Skolan vid Odenplan är tydligt profilerad mot framtidsyrken där teknik och digital kompetens spelar stor roll. NTI Gymnasiet uppger själv att det här är den största av deras gymnasieskolor, med omkring 600 elever och 45 medarbetare, vilket säger en del om både bredden och möjligheten att hitta likasinnade.
Det jag tycker är mest intressant är kombinationen av storlek och närhet. En större skola kan ibland kännas anonym, men här lyfts heltidsmentorer, engagerade lärare och ett avancerat makerspace fram som tydliga delar av vardagen. Det gör skillnad om du vill ha en skola där projektarbete, handledning och gemenskap faktiskt märks i schemat, inte bara i marknadsföringen.
Platsen spelar också roll. Skolan ligger i Vasastan på Crafoords väg 12, och El- och energiprogrammet har dessutom sin verksamhet på Upplandsgatan 49. För många elever är det en praktisk fördel att kunna läsa i ett centralt läge, särskilt om du pendlar från andra delar av Stockholm.Den korta versionen är alltså: det här är inte en allmän gymnasieskola som försöker vara allt för alla. Den är byggd för elever som vill ha ett tydligt tech- och skapandefokus, och det märks i både miljön och programutbudet. Med den bilden på plats blir nästa fråga vilken utbildning som faktiskt passar dig bäst.
Programmen och inriktningarna du behöver känna till
Det finns flera tydliga spår att välja mellan, och valet handlar mindre om vad som låter mest imponerande och mer om hur du vill arbeta under gymnasietiden. Jag brukar säga att det viktigaste är att du väljer det program där du orkar vara nyfiken i tre år i rad, inte bara det som ser bra ut på papperet.
| Program | Inriktning | Passar särskilt bra om du vill |
|---|---|---|
| Spetsutbildning: spelutveckling | Spelutveckling | Arbeta med spelmotorer, VR, AR och framtida spelproduktion |
| Teknikprogrammet | Informations- och medieteknik | Programmera, bygga digitala lösningar och hålla dörren öppen mot vidare studier |
| Teknikprogrammet | Design och produktutveckling | Kombinera konstruktion, idéarbete och teknisk formgivning |
| Estetiska programmet | Estetik och media | Skapa digitalt innehåll, arbeta med bild, rörligt material och visuell kommunikation |
| El- och energiprogrammet | Dator- och kommunikationsteknik | Jobba mer praktiskt med IT, nätverk, datorer och webbutveckling |
| Gymnasieingenjör | Mjukvarudesign och nätverksteknik | Ta ett mer yrkesnära steg efter teknikprogrammet och bli mer attraktiv på arbetsmarknaden |
En viktig detalj är att gymnasieingenjörsprogrammet är ett påbyggnadsår för dig som redan gått teknikprogrammet, alltså inte ett vanligt förstahandsval för alla elever. Det är däremot ett smart spår om du redan vet att du vill specialisera dig snabbt och börja närma dig arbetslivet på ett konkret sätt.
För den som lutar åt det kreativa hållet finns också en tydlig poäng att hämta i Estetiska programmet. Skolan lyfter fördjupningen motion graphics, alltså animation och ljudproduktion, och eleverna arbetar med verktyg som InDesign, Photoshop, Illustrator, Cinema 4D, After Effects och Animate. Det visar att det kreativa spåret här inte är dekorativt, utan yrkesförberedande på riktigt.
Om du i stället vill ha en mer traditionell teknisk väg är Teknikprogrammet det mest flexibla valet. Det lämpar sig särskilt väl om du vill läsa vidare efter gymnasiet och samtidigt ha en utbildning där du får arbeta med både teori och praktiska lösningar. När programmen är tydliga blir nästa fråga hur själva skolvardagen faktiskt känns.
Så ser skolvardagen ut om du går här
Det som ofta avgör om en elev trivs eller inte är inte bara programmet, utan hur skolan fungerar mellan lektionerna. Här är det flera delar som återkommer i skolans egen beskrivning och som jag tycker är värda att väga in.
- Makerspace ger utrymme för att bygga, testa och utveckla idéer i praktiken.
- Heltidsmentorer gör att du inte bara har lärare, utan också en tydlig vuxen kontakt som följer din skolgång.
- Certifieringar i olika system och programvaror kan ge ett konkret plus i framtida utbildning och arbetsliv.
- Elevdrivna klubbar och cafékvällar skapar en mer levande skolmiljö än vad många förväntar sig av en teknikskola.
- Internationella utbyten och APL gör att utbildningen inte stannar vid klassrummet.
Det är också värt att notera att skolan lyfter samarbete med Japan som ett exempel på utbyte och praktik utomlands. För rätt elev är det här inte en bonus i marginalen, utan en erfarenhet som faktiskt förändrar hur man ser på utbildning, arbete och språk. Jag brukar se sådana inslag som en signal om att skolan vill bygga mer än bara betyg; den vill bygga sammanhang.
För elever som gillar att skapa digitalt är den här typen av vardag ofta mer motiverande än en renodlad teori- och läroboksmodell. Du får jobba med projekt, visa upp kunskaper och använda relevanta verktyg. Men det kräver också att du trivs med att vara aktiv, ta ansvar och faktiskt driva ditt eget arbete framåt. Och när vardagen känns rätt återstår den mer konkreta frågan: vad säger antagningsläget?
Antagningsbilden är tydlig, men inte statisk
De senaste publicerade meritvärdena visar ganska tydligt att skolans olika program har olika tryck. Det är viktigt att läsa siffrorna som en signal, inte som ett löfte. Meritvärden förändras mellan år beroende på hur många som söker och vilka betyg de har.
| Program och inriktning | Senast publicerad antagningsgräns | Medianpoäng | Min tolkning |
|---|---|---|---|
| El- och energiprogrammet, dator- och kommunikationsteknik | 142,5 | 192,5 | Relativt låg inträdesgräns, men ändå ett populärt val med tydlig teknisk profil |
| Estetiska programmet, estetik och media | Ej angiven på sidan | 190 | Intressedrivet program där kreativitet och digitalt skapande väger tungt |
| Teknikprogrammet, informations- och medieteknik | 190 | 230 | Det mest konkurrensutsatta av de publicerade alternativen |
| Teknikprogrammet, design och produktutveckling | Ej angiven på sidan | 212,5 | Fortfarande selektivt, men något lägre tryck än informations- och medieteknik |
Om du ligger nära en antagningsgräns skulle jag inte avfärda skolan för snabbt. Lägg den högt i din ansökan och se samtidigt till att du har minst ett par realistiska alternativ längre ner. Om du ligger en bit under siffrorna är det inte heller kört, men då behöver du vara mer noggrann med vilka program du väljer och hur du prioriterar dem.
Det viktigaste är att inte låsa sig vid ett enda tal. Ett meritvärde säger något om konkurrensen, men inte om huruvida du kommer trivas i miljön, förstå undervisningen eller vilja stanna kvar i tre år. Därför brukar jag alltid säga att meritvärdet är första filtret, inte sista beslutet.
Så avgör du om skolan är rätt val för dig
Om du jämför den här skolan med andra gymnasier i Stockholm finns det några frågor som brukar ge snabbast och mest användbar vägledning.
- Vill du ha ett tydligt tech-, spel- eller designfokus, eller söker du något bredare?
- Trivs du bäst i en miljö där projekt, mentorskap och digitala verktyg är en naturlig del av vardagen?
- Är du intresserad av certifieringar, utbyten och praktiska moment som faktiskt märks i ditt CV?
- Passar resvägen och skolans läge i Vasastan dig i praktiken?
- Vill du ha ett program som är starkt för vidare studier, eller ett som är mer direkt yrkesnära?
Två saker tycker jag att du ska göra innan du bestämmer dig: gå på öppet hus och, om du får möjlighet, boka en prova-på-dag. Det är mycket lättare att förstå tonen i en skola när du ser hur elever och lärare faktiskt pratar med varandra, hur lokalerna används och om miljön känns skarp eller bara välputsad på ytan.
Om du redan går på en annan skola och funderar på att byta hit är det också bra att veta att byte sker i mån av plats och beroende på program och inriktning. Det är alltså möjligt, men aldrig garanterat. För mig är den praktiska slutsatsen ganska tydlig: den här skolan passar bäst för dig som vill ha teknik, kreativitet och tydlig struktur i samma paket, och som gärna lär dig genom att göra snarare än att bara lyssna.